Hem=>Personal=>Anna-Lena Erixon

Anna-Lena Erixon

MBA, BA, Adjunkt, Doktorand på Avdelningen för kognitiv psykologi

Min forskning handlar om att människor är olika och att individfaktorn har stor betydelse i många sammanhang, inte minst inom kreditbeslutsfattande på bank. Hur ska man bära sig åt för att göra bästa möjliga urval och urskilja de ”säkra” kreditansökningarna från de ”osäkra”? En subjektiv bedömning sker när kontakter, social bakgrund, ett karismatiskt beteende och opportunism styr och ligger som grund för urval vid kreditbeslut. Det är förmodligen faktorer som ligger bakom ett flertal kreditförluster.

Dessa förluster kanske hade gått att förhindra, eller i alla fall minskat, genom användandet av ett mer rättvisande och objektivt testförfarande/urvalsförfarande. Vad ligger bakom att somliga företag går bra och andra dåligt? Det är ett komplext problem där många faktorer självklart spelar roll, men individerna i nyckelbefattningar är särskilt viktiga för företagets framtid.

Psykologi handlar dock till största delen om människor och är således relevant för frågan om ett företags framgång eller misslyckande, även om individen inte är en isolerad faktor. Vilka faktorer hos de kreditsökande är det som bör beaktas vid urval och rekrytering för att slippa göra kostsamma missbedömningar?

Amerikansk forskning visar att minst 50 % av amerikanska chefer misslyckas. Framgångsrika ledare är självsäkra, dominerande och energiska och de fattar kloka strategiska beslut. De strävar efter makt och ansvar. Bakom en sådan fasad kan dock arrogans, självgodhet, självupptagenhet och intensiva drag dölja sig. Dessa egenskaper och motiv kan vara svåra att upptäcka.

Psykologisk forskning som har gjorts under de senast tio åren visar att vissa tidigare slutsatser nu måste revideras, exempelvis beträffande personlighetens roll. Det har visat sig att personlighet har större betydelse för framgång i yrkeslivet än vad man tidigare trott, även om intelligens fortfarande anses vara den allra viktigaste faktorn.

Intervjumetodiken är också något som utvecklats snabbt och strukturerade intervjuer kan bidra till att prognosförmågan förbättras ytterligare. Även andra typer av data, t ex biografiska data, uppmärksammas allt mer. Det finns även en stabilitet i individers beteende där principen ”more of the same” står som den bästa grunden för prognos beträffande framtiden.

Det är idag återigen oro och turbulens på finansmarknaden. Den snabba börsutvecklingen med stora svängningar i börsvärde, för såväl nyetablerade som tidigare etablerade företag, har resulterat i att långsiktiga värderingar och analyser är mycket svåra att göra. Detta är problematiskt, eftersom det ofta är ytterst viktigt att rätt beslut fattas i tid. Ett felaktigt beslut, eller ett för sent eller ett för tidigt fattat beslut, kan få ödesdigra konsekvenser för såväl kreditgivare som kredittagare.

De snabbt stigande börskurserna under 2000-talets första år har återigen resulterat i att banker och kreditinstitut blivit mer riskbenägna, efter en period av restriktiv hållning i fråga om krediter. Efter det lavinartade kursfallet under senare år har bankernas kreditgivning återigen blivit mer restriktiv, samtidigt som kraven på bankernas kunskap om risker och förmåga att bedöma kvalitativa faktorer har ökat.

Detta projekt skall försöka belysa hur en beslutsprocess växer fram vid en kreditbedömning. I tidigare forskning vad avser bankers kreditgivning efterfrågas fördjupade studier vad gäller kredithandläggares beslut och bedömning av risker, i samband med lån till medelstora företag samt företag i tillväxtfas. Detta ställer stora krav på kredithandläggaren att bedöma företagsledaren och dennes förutsättningar att förverkliga en affärsidé. En forskare som under 1990-talets första hälft deltog i ett nationellt forskningsprojekt beträffande bankernas lån till nystartade företag fann att det är få studier gjorda inom detta område. En sådan studie bör göras med en tvärvetenskaplig ansats, då varken ekonomiska eller psykologiska teorier, var för sig, kan förklara dessa komplexa beslutsprocesser.

Utgångspunkten för projektet är således att psykologiska- och ekonomiska teorier kan komplettera varandra i analysen av beslutsfattande vid kreditbedömning. Vid en given mängd och typ av information är det inte självklart vilket beslut som kommer att fattas. Besluten varierar över tid och mellan individer beroende på individuella och kontextuella faktorer.

Psykologiska variabler påverkar bedömning av beslutsgrunder och det slutgiltiga beslutet, trots att man av tradition ofta hänvisar till och använder rent ekonomiska teorier vid kreditbedömning.

När det gäller att studera beslutsfattande hos kreditbedömare behövs både en förklarande och en förstående metod för att beskriva en beslutsprocess, d v s både en kvalitativ och en kvantitativ inriktning. Detta beroende på att människor oftast inte fattar så rationella beslut som de, i allmänhet, inbillar sig att de gör enligt ett antagande i ekonomisk teori. Dessa ”felbedömningar” tycks vara systematiska och allmänna och är giltiga även för experter.

En beslutsfattare i affärslivet kan bli manipulerad och manipulera andra genom det sätt på vilket ett beslutsunderlag utformas och hur informationen presenteras. Den enskilde låter sig omedvetet påverkas av formuleringar och ordval, även om den information om ett visst projekt som ges objektivt är densamma.

Människor beter sig även irrationellt när de söker efter information om de saknar eller har fel kunskap beträffande ett aktuellt problem. Den enskilde beslutsfattaren söker exempelvis i vissa situationer efter stödjande information i större utsträckning än efter information som talar mot ett visst beslut. Förutfattade meningar, ”blockerande förförståelse”, kan leda till bestående fördomar genom människans irrationella sätt att söka information.

Ekonomiska teorier och modeller bygger till stor del på att ekonomisk verksamhet söker optimalitet i resursallokering och att denna optimalitet kan uttryckas i termer av rationalitet och effektivitet.

Psykologiska teorier, företrädesvis inom kognitiv psykologi, handlar om hur olika kognitiva processer rörande problemlösning och kreativitet aktiveras vid beslutsfattande och ställningstaganden. Då psykologins huvudsakliga studieobjekt är människan, måste ett fenomen även förstås från ett historiskt, ett socialt och ett kulturellt perspektiv.