Hem=>Personal=>Gunilla Preisler

Gunilla M. Preisler

Professor emerita


Min akademiska bana började hösten 1964 med studier i sociologi, psykologi och pedagogik. Jag avlade en fil kand 1967. Efter ett års vistelse i London, där jag arbetade som statistical assistant vid ett marknadsundersökningsföretag, återkom jag till Stockholm och började läsa psykologi igen, samtidigt som jag började arbeta som forskningsassistent på PUB - Publik och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio. Min uppgift där var huvudsakligen att studera barns reaktioner på olika barn-tvprogram. Barnen observerades med hjälp av videokamera under tv-tittande och deras reaktioner registrerades för att utröna vilket innehåll och vilka programformer som fångade deras intresse i högre grad än andra. Under ett antal år jobbade jag halvtid på SR/PUB samt bedrev doktorandstudier i psykologi på deltid. Jag födde också två barn under denna tid.

1983 disputerade jag och har sedan dess varit verksam vid psykologiska institutionen, först som egen finansierad forskare, därefter som lektor och från 1996 som professor. Under perioden 1999-2002 var jag ställföreträdande prefekt vid psykologiska institutionen, och under åren 2004 och 2008 var jag studierektor för forskarutbildningen. När Lärarhögskolan lades ned och Stockholms universitet tog över verksamheten fick jag i uppdrag att som prefekt starta en ny institution, Institutionen för barn och ungdomsvetenskap (numera Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen).

2010 gick jag i pension. Under 2011 har jag ingått i en bedömargrupp vid Högskoleverket (HSV) för att utvärdera psykologiämnet på grund och avancerad nivå, inklusive psykologexamina vid landets universitet och högskolor. Rapport kommer att avläggas i början av 2012.

Undervisning och handledning

Under många år hade jag momentansvar för 5-poängskursen (7,5 hp) i utvecklingspsykologi på psykologlinjen samt på B-nivån. Under ett par år ansvarade jag för fristående 10-poängskursen (15 hp) i barn- och ungdomspsykologi. I övrigt har jag undervisat vid institutionen bl.a. i perceptionspsykologi, gruppsykologi, icke-verbal och verbal kommunikation, kvalitativ metodik och observationsmetodik både på grund- avancerad och på forskarutbildningsnivå.

Jag har även haft omfattande undervisning i utvecklingspsykologi, om barn med funktionshinder och forskningsmetodik m.m. på olika läroanstalter i landet. Jag har lett kurser och handlett personal inom omsorg och habilitering med fokus på förhållningssätt, kommunikation och samspel.

Under ett par år arbetade jag tillsammans med Bo Heffler och Lennart Högman med ett projekt som handlade om att införa ett interaktivt konferenssystem i undervisningen (Future Learning Environment, FLE 3) som gav utrymme för internetkommunikation och problemlösning utan tids- och rumsbegränsningar. Under flera år var jag tillsammans med Ingemar Torbiörn examinator för psykologexamensarbeten vid institutionen.

Tillsammans med forskare/lärare vid andra institutioner vid SU, har jag medverkat till att skapa en tvärvetenskaplig masterutbildning om Mänskliga Rättigheter och Barnets Bästa som nu är förlagd till Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Inom ramen för denna utbildning har jag fn undervisning och handledning.

Jag har handlett sex doktorander fram till disputation, Eva Berglund, Ulla Ek, Margareta Ahlström, Agneta Thorén, Helena Fatouros Bergman och Jenny Wilder samt som bihandledare till Tove Gerholm (vid institutionen för lingvistik). För närvarande är jag bihandledare för Mina Sedems doktorsavhandling samt för en C-uppsats.

Därutöver har jag handlett ett 30-tal psykologuppsatser, samt ett stort antal C- och D-uppsatser.

Forskning

Mina huvudsakliga forskningsområden har handlat om studier av barn, oftast barn med funktionshinder, med fokus på kommunikation, samspel, språk, lek och psykosocial utveckling.

Avhandlingen hade titeln Deaf children in communication. Ett antal döva förskolebarns kommunikations-och språkutveckling studerades med hjälp av videoinspelningar som möjliggjorde samspelsanalyser på mikronivå. Hälften av barnen hade fått tidig teckenspråksstimulans i hemmet, den andra hälften fick möjlighet att använda teckenspråk först när tal- och hörselträning misslyckats. Resultaten pekade på vikten av att barnen fick möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar, med hjälp av sina intakta sinnen. Dessa barns kommunikations- och språkutveckling påverkades positivt och därmed också deras möjlighet att gå in i lek och samspel med andra.

Mitt nästa forskningsområde blev tidig samspelsutveckling hos blinda barn och deras föräldrar. Vid hembesök videofilmades blinda barn från ca 5 månader och upp till två års ålder i samspel med sina föräldrar. Kommunikations- och samspelsmönster analyserades i detalj. Barnen studerades även i förskole- och skolmiljö, med fokus på kommunikation, språk och samspel.

Därefter har jag studerat många olika grupper av barn med funktionsnedsättningar i samspel med föräldrar, lärare och kamrater i första hand, från förskoleålder upp genom skolåren. De sista åren har jag främst varit engagerad i en psykosocial uppföljningsstudie av döva barn med cochlea implantat samt tidig gestutveckling hos hörande barn. Som handledare av doktorander har jag även varit engagerad bl.a. i studier av barn med cancerdiagnoser och kommunikationsmönster hos patienter med schizofreni.

Studier av barn med funktionshinder har internationellt sett oftast fokuserat på barnens brister. Jämförande studier med barn utan funktionshinder visar genomgående att barnen med funktionshinder presterar sämre i de avseenden som mäts. I min forskargrupp har vi fokuserat på det barnen kan och har möjlighet till, vilket har lyft fram deras kompetens på ett annat sätt än vad som har varit vanligt tidigare. I studierna har döva, hörselskadade, blinda, gravt synskadade, flerhandikappade barn ingått. Barnen har studerats longitudinellt vilket gjort det möjligt att följa enskilda individers utveckling över tid. Studierna har även bidragit till att ge ny kunskap om s.k. vanliga barns kompetenser.

Exempel på publikationer

Preisler, G. (1983). Deaf children in communication. Stockholm University: Department of Psychology (Doctoral thesis).

Preisler, G. (1991). Early patterns of interaction between blind infants and their mothers. Child: care, health and development, 17, 45 -52.

Preisler, G. (1993). A descriptive study of blind children in nurseries with sighted children. Child: care, health and development, 19, 65 -90.

Preisler, G. (1995). The development of communication in blind and in deaf infants - similarities and differences. Child: care, health and development , 21(2), 79 -110.

Preisler. G., & Ahlström, M. (1997). Sign language for hard of hearing children - a hindrance or a benefit for their development. European Journal of Psychology of Education, 12(4), 465-477.

Preisler, G., Ahlström, M., & Tvingstedt, A-L. (1997). The development of communication and language in deaf preschool children with cochlear implants. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 41, 263-272.

Preisler, G., & Ek, U. (1997). Den första tiden. Erfarenheter från en psykosocial uppföljningsstudie av barn med retinoblastom. Socialmedicinsk Tidskrift, 74(5), 214-219.

Preisler, G., Tvingsted, A-L., & Ahlström, M. (2002). A psycho-social follow-up study of deaf preschool children with cochlear implants. Child: Care Health and Development, 28(5), 403-418.

Tvingstedt, A-L., Preisler, G., & Ahlström, M. (2003). Skolplacering av barn med cochlea implantat. Rapporter, nr 115. Stockholms universitet: psykologiska institutionen.

Preisler, G., Tvingstedt, A-L., & Ahlström, M. (2003). Skolsituationen för barn med cochlear implants - ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv. Rapporter, nr 116, Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.

Preisler, G., Tvingstedt, A-L. & Ahlström, M. (2005). Interviews with deaf children about their experiences using cochlear implants. American Annals of the Deaf, 150(3), 260-267.

Preisler, G. (2005). Development of communication in deafblind children. Scandinavian Journal of Disability Research, 7(1), 41-62.

Preisler, G., & Capirci, O. (2005). A cross cultural study on the use of gestures and words in young children. Paper presented at the International Congress for the Study of of Child Language, Berlin, July 25-29, 2005. (Published in a conference Report).

Fatouros, H., Preisler, G., & Werbart, A. (2006). Communicating with patients with schizophrenia: Characteristics of well functioning and poorly functioning communication. Qualitative Research in Psychology, 3, 121-146.

Preisler, G. (2006). The Psychosocial Development of Deaf Children with Cochlear Implants. In L. Komesaroff (Ed)., Surgical Consent: Bioethics and Cochlear Implantation, 120-136. Washington D.C.: Gallaudet University Press.

Preisler, G. (2008). Results from a psycho- social follow up study of Swedish school children with CI. In S. Blume, H. Knoors, G. Spaai and T. Van der Lem (Eds). Effecten van CI bij kinderen: een breed perspectief, 101-116. Deventer Holland; Van Tricht uitgeverij.

Preisler, G. (2009). The situation for the deaf in Sweden. In D. Moores and M. Miller (Eds.), Deafness Around the World, 231-244. Washington: Gallaudet University Press.

Preisler, G. (2010). Development of communication in children with sensory functional disabilities. In G. Bremner & T. Wachs (Eds.), Blackwell Handbook of Infant Development, 2nd Edition. (Pp 87-109). Oxford: Blackwell Publishers Inc.

Fatouros Bergman, H., Spang, J. Werbart, A., Preisler, G., & Merten J. (2011). Interplay of gaze behaviour and facial affectivity in schizophrenia. Psychosis, 3(2), 148-150.

Preisler, G., & Midboe, M. (2011). Tvåspråkighet bäst om unga med Koklea implantat själva får välja. Intervjustudie om upplevelsen av delaktighet i socialt samspel. Läkartidningen, 20(108), 2649-2651.

Sök Preislers abstracts i Annual Report.

Några uppdrag under åren

Efter det att jag uppnådde docentkompetens 1991 har jag varit opponent ett tiotal gånger i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Jag har också varit sakkunnig på ett stort antal lektorat, professorstillsättningar, extern och intern granskare av doktorsavhandlingar, medlem i betygsnämnder, granskare av forskningsansökningar till FAS och Riksbankens Jubileumsfond etc. samt genomfört ett antal peer-review uppdrag för olika internationella tidskrifter.

Övrigt

Som ställföreträdande prefekt i början av 2000-talet var jag med och startade Konst- och Kulturföreningen vid institutionen. En förening som idag lever ett rikt liv vid institutionen med många aktiviteter på sin agenda.


Uppdaterad 2011-12-15 | Kontakt | Webbredaktör
www.su.se | Start | Till sidans topp